Val tema

Ser inte ut som att republikanerna behöver påminna väljarna om att jämföra vad de nu har i sina plånböcker med vad de hade i sina plånböcker när Trump var president.

Så påverkas presidentens makt av mellanårsvalet. USA:s president kallas ofta för världens mäktigaste man. Men utan majoritet i kongressen kan han varken förklara krig eller styra över ekonomin på egen hand. Se inslaget på SVT Nyheter.

Republikanerna väntas enligt flera opinionsundersökningar vinna majoriteten av rösterna i tisdagens mellanårsval till det amerikanska representanthuset. Den 57-årige republikanske minoritetsledaren i representanthuset, Kevin McCarthy väntas ta över som talman efter demokraternas Nancy Pelosi om McCarthys parti vinner valet.

I intervjun säger McCarthy att han är övertygad om hans parti kommer att vinna majoritet och att han är säker på att hans mål att få ta över ordförandeklubban i representanthuset har expresident Donald Trumps stöd. Se artikeln på SVT Nyheter.

Önsketänkandetema

Ser ut som att det finns länder som vill ha kompensation för klimatrelaterade förluster och skador men å andra sidan ser det också ut att finnas ukrainare som skulle vilja se Putin bli dömd att arbeta av en krigsskuld till Ukraina i Amsterdams red light district fast det ser inte ens ut som de får tillräckligt med luftvärn för att freda sitt luftrum.

Kamp i Kiev för att undvika evakuering: ”Gör allt vi kan” Ryssland fortsätter att attackera Ukrainas energiinfrastruktur. I Kiev varnar man nu för risken att hela stadens elsystem slås ut. – De vill helt enkelt att vi dör, säger borgmästaren Vitalij Klytjko. Se inslaget på SVT Nyheter.

Här leds nio ukrainare till sin avrättning av ryska soldater – en överlever: ”Jag spelade död” Övervakningsbilder från Butja som nyhetsbyrån AP tillsammans med den amerikanska tv-kanalen PBS fått ta del av visar hur nio ukrainare leds till sin avrättning av ryska soldater. Bara en av dom nio männen överlevde. Jag träffades i sidan, jag spelade död, berättar överlevaren Ivan Skyba. Se inslaget på TV4 Nyheter.

FN:s klimatkonferens COP27. Hur mycket ska pengar ska rika länder betala i klimatbidrag, hur stor del av bidraget ska gå till klimatanpassning och vem ska stå för klimatnotan?

I fattiga länder bubblar ilskan över att de rikare delarna av världen inte har infriat löftet om klimatbidrag. Inför COP27 hade de därför enats om att trycka på för att frågan om kompensation för klimatrelaterade förluster och skador (loss and damage) ska tas upp på konferensens dagordning. Se inslaget på SVT Nyheter.

Klimattema

Vem har spridit ett rykte att människosmugglarna börjat flyga in migranter till Amsterdam?

Klimataktivister stormar flygplatsen i Amsterdam. Över 500 aktivister har på lördagen tagit sig in på flygplatsen Schiphol i den nederländska huvudstaden Amsterdam och delvis blockerat flygtrafiken, rapporterar Bild. Se artikeln på SVT Nyheter.

Protest stoppade flyg på Schiphol. Delar av en Europas mest trafikerade flygplatser, Schiphol stängde idag på grund av en protest. Ett hundratal aktivister från miljöorganisationer ockuperade del av flygplatsen. Se inslaget på TV4 Nyheter.

Sociala medier tema

Ser ut som att Truth Social har fått konkurrens inför det kommande presidentvalet i USA.

Massuppsägningar inleds på Twitter. Uppsägningarna på Twitter inleds redan på fredag, sedan Elon Musk tagit över sociala medier-jätten. ”I ett försök att placera Twitter på en hälsosam väg kommer vi att gå igenom den svåra processen att minska vår globala arbetsstyrka”, står det i ett mejl som har gått ut till personalen.

De 7 500 anställda på Twitter har förberett sig för massuppsägningar sedan det stod klart att entreprenören och Tesla-grundaren Elon Musk köpt upp företaget. Se inslaget på SVT Nyheter.

Trump hintar om ny presidentkampanj: ”Väldigt, väldigt, väldigt troligt” USA:s tidigare president Donald Trump uttryckte i natt en stark antydning om att han kommer ställa upp i presidentvalet 2024. – Jag kommer med stor sannolikhet göra det igen, sa han vid ett kampanjmöte i Sioux City, Iowa.

Enligt Reuters källor finns det en plan på att lansera kampanjen strax efter mellanårsvalet den 8:e november. En av källorna uppger att den själv blivit tillfrågad om den kan jobba med en sådan kampanj. Se inslaget på SVT Nyheter.

Världshandelstema

Kommer vi få se en västerländsk produkt som kan jämna ut lite av handelsbalansen med Kina?

Ny studie: Magiska svampar kan lindra depression. Ämnet psilocybin som finns i så kallade magiska svampar kan lindra depression hos svårbehandlade patienter, enligt en studie som publicerats i New England Journal of Medicine. Flera i försöksgruppen mådde bättre. Se inslaget på TV4 Nyheter.

Efter videon – tennispappan riskerar fängelse. Här är videon som har chockerat en hel tennisvärld under veckan. Det var i slutet av förra veckan som en 14-årig flicka blev slagen av sin pappa, som också är hennes tränare – mitt på en tennisbana i Belgrad i Serbien. Videon lades upp på Twitter och har spridits som en löpeld över hela världen.

Mannen som kommer från Kina förnekar inte att han slagit sin dotter men säger att det handlar om kulturella skillnader. När dottern vägrade fortsätta träna ville han lära henne en läxa. Han säger att han inte ville skada henne och att det är tradition i Kina att respektera sin fars vilja. Se inslaget på TV4 Nyheter.

I sociala medier kritiseras Kinas nolltolerans mot covid-19, som innebär att man stänger ner hela bostadsområden så fort en person testat positivt. En treårig pojkes död har lett till kritikstorm mot Kinas nolltolerans mot covid-19. Pojken dog av kolmonoxidförgiftning sedan föräldrarna hindrats söka vård på grund av nedstängningen. Människor har även tagit sig ut på gatorna för att protestera, rapporterar BBC. “De tre åren av pandemi var hela hans liv” har blivit slagord för protesterna. Treåringens död är en av flera händelser där människor uppges ha nekats vård på grund nedstängningen. I oktober censurerades inlägg på nätet om en 14-årig flicka som dog sedan hon insjuknat på ett karantäncenter och nekats akutvård, enligt TT. Se inslaget på SVT Nyheter.

USA tema

Ser inte ut som att demokraternas väljare har bolån med räntekostnader.

Viktigt mellanårsval för demokraterna – så påverkar det USA. I USA är valrörelsen inför mellanårsvalet inne i sitt slutskede. Det är knappt en vecka kvar till valdagen. ”Det är mycket som står på spel. Det avgör hur mycket Joe Biden kommer få uträttat under sina resterande två år i Vita Huset”, säger TV4:as utrikesreporter Tomas Kvarnkullen, på plats i Oregon. Se inslaget på TV4 Nyhetsmorgon.

USA:s centralbank trippelhöjer styrräntan. Efter en stigande inflation trippelhöjer Fed styrräntan ännu en gång med 0,75 procentenheter och lyfter därmed räntan till 3,75–4,00 procent. Nivån blir den högsta på 15 år. – Vid något tillfälle kommer det bli lämpligt att sakta ned farten på höjningarna, säger fed-chefen Jerome Powell. Se inslaget på SVT Nyheter.

Ukraina tema

Ser inte ut att bli någon aquadiskoteka för den mobiliserade kanonmaten från Ryssland.

Så påverkas Ukrainakriget av vinterns intåg: ”Bäst kängor klarar sig bäst” 300.000 ryska soldater har mobiliserats men det pratas också om att soldaterna offras. - Det blir jättejobbigt för soldaterna och för maskinerna också. Sen beror det på om det blir tjäle i backen eller om det blir blött och förskräckligt och bara kallt. Det kommer medföra kylskador av olika sort. Är det minusgrader, köldskador, förfrysningar. Är det plusgrader men blött, det som kallas skyttegravsfot, alltså andra typ av skador om man inte kan ta hand om sig säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Se inslaget på TV4 Nyhetsmorgon.

Så har Putin förändrat Rysslands politiska system under sin tid vid makten. Makten i det ryska politiska systemet har de senaste decennierna koncentrerat sig allt närmare presidentposten.

År 2004, efter att Vladimir Putin blivit omvald som Rysslands president, avskaffade han guvernörsvalen i landet. Istället skulle han själv utse guvernörerna. Detta var ett av de första stegen mot en växande makt för den ryske presidenten som, ska det senare visa sig, gång på gång visar sig vara just Vladimir Putin.

Efter ett par år som premiärminister återvände han till presidentposten 2012 och sedan en lagändring förra året kan Putin nu fortsätta leda Ryssland till år 2036. Se inslaget på SVT Nyheter.